Men så är det inte, en dag i januari i år, klev döden in i ditt liv och tog med dig.

Alldeles för tidigt

Alldeles för hastigt

När jag läste dödsannonsen i mitt Fb flöde trodde jag det var ett makabert dåligt skämt, sedan när jag var inne på begravningssidan insåg jag att du dött. Så sorgligt att ditt liv inte levs längre.

Senare tänkte jag om dödsannonsen, att det var ett väldigt effektivt sätt att nå ut.

Vi lärde känna varandra som unga vuxna, vi umgicks till vi var vuxna.

Du var med när jag hämtade min första goldenvalp lika nyfiken som jag på valpen.

Alla dina inbjudningar till trettondagsbalerna, lika enträget som mina ja och nej till inbjudningarna.

Vi umgicks på olika vis, alltid roligt och trevligt.

Sedan fick du egen familj och tid gick för det, och du och jag förvaltade inte vår tid att ses, vår kontakt började rinna ut i sanden.

Vi prioriterade inte varandra längre. Vi hann träffas en sista gång, men nu var det för drygt tio år sedan.

Plötsligt blev det för sent, nu kan vi inte ta den där fikan och prata om högt och lågt.

Din bild har slocknat på min Fb sida men goda minnen finns kvar.

Hej då

Vila i frid